SBF Mentoring
en genuint personlig utveckling med
stöd av en medingenjör/människa

En beskrivning av verksamheten finns att läsa i skriften SBF Mentoring Handbok.

---

1. Vad SBF vill med mentorsprogrammet

Mentorskap i betydelsen rådgivare är inget nytt. Åldermän, seniors, föräldrar, alla har fungerat som mentorer. Varför det på senare är blivit en större affär runt begreppet, hänger samman med att det (uppenbarligen) går att kommersialisera, men säkert också med det ökade intresset för s.k. organisationsutveckling och förändringsarbete i företagen.

SBF’s mentorsprogram vill återknyta till en äldre betydelse av mentorskap, dvs att först och främst att finna en person som är värdefull för dig som adept för att han/hon har varit i den situation som du är på väg in i, för att sålunda kunna dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter i den bransch eller yrke ni delar.

Att ha en mentor är både en ära - som egentligen borde vara en naturlig del av allas mognadsprocess- och en förmån, som inbjuder till stor respekt, då det innebär ett utbyte med någon som inte är en del av ens egen familj och som tillhör en annan generation. En av de första SBF-mentorerna uttryckte detta så här: ”under mitt arbetsliv har jag satt oerhört värde på tillgång till ett antal gubbar som jag skulle beteckna som ’ställföreträdande farsor’, och som jag inte skulle ha vilja varit utan”.

SBF’s mentorsprogram är i första hand till för dem som de senaste fyra åren har avslutat sin utbildning och inträtt i arbetslivet. Denna entré innebär för de flesta ett jobb i en kommersiell verksamhet med ansvar och utmaningar i en omgivning som inte huvudsakligen är fylld av personer i din egen ålder. Därmed följer nya regler, förväntningar, sätt att vara och uttrycka sig. Mentoren har också varit där!

I SBF menar vi att mentorsrollen är eller kan vara: som samtalspartner, inspiratör, kontaktskapare; ”tränare”, som är oberoende av arbetsgivaren.  Mentorns uppfattning och erfarenheter om arbetslivets villkor utnyttjas för att brytas mot den yngres tankar. Samtalen skall karakteriseras av regelbundenhet, struktur, dvs vara i någon mån planerade och måste med nödvändighet vara konfidentiella.

I SBF menar vi att mentorsrollen inte handlar om ”målsättande” föräldraskap, karriär-rådgivande, konsultande, ej heller om chefande eller beslutsfattande. 

Informella samtal mellan ständigt utvecklande och nyfikna människor, som gör att man faktiskt kommer varandra ganska nära, är således grunden för ett mentorskap i SBFs tappning.

2. Varför externt mentorskap

Mentorskap för SBF medlemmar utfört av SBF medlemmar har en helt annan karaktär än de mera vanligt förekommande företagsinterna eller kommersiella mentorsprogrammen. Helt enkelt – en SBF-mentor är en medlem i en kamratförening, en person med erfarenhet av de typer av frågor, utmaningar och situationer som förekommer för män och kvinnor som är ingenjörer och medlemmar i SBF

En av de första adepterna sa så här: ”jag har en far, jag har en chef, men det här är helt annorlunda”. Adepterna i SBF’s program har själva framhållit det stora värde som ligger i att deras förhållande med mentorn har varit befriat från anknytning till arbetsgivaren.

SBF’s medlemmar är inte alla verksamma inom det traditionella bergsbruket. Detta för med sig möjligheten för mentorerna och adepterna att ingå i en dialog som befruktas av synpunkter och erfarenheter från andra branscher med andra attityder och praxiser.

3. "Pairing”

Att hitta en mentor som passar till varje adept, kan låta som en svår uppgift. Det är det inte. Att som minsta gemensamma nämnare ha sin yrkesutbildning och därmed något att tala om vid första mötet, är tillräckligt.

Dessutom är det lätt att dra slutsatsen av våra erfarenheter hittills, att genom att bägge parter har anmält sig till ett informellt program som handlar om att skapa ett givande och stödjande förhållande så har man redan från början en bra grund. Denna ömsesidiga, frivilliga intentionsyttring och målsättning gör mycket för att skapa ett bra förhållande och ett bra resultat.

Inte heller det fysiska avståndet mellan de deltagande paren, förefaller vara ett stort bekymmer. De flesta har upptäckt att telefonen också fungerar för denna verksamhet. Men självfallet bör mentor-sekretariatet försöka se till att para ihop medlemmar som gör att avstånden minimeras. Förutsättningen för en bra start är emellertid att man åtminstone inledningsvis träffas fysiskt. En lunch eller middag tillsammans följt av en timmes ytterligare samvaro är en utmärkt start

4. Hur verksamheten kan uppfattas på jobbet.

SBF:s mentorsprogram ska ses som ytterligare ett verktyg för personalutveckling som kan bidra till den unga ingenjörens framgång inom organisationen. Verktygets styrka ligger i att det stöder adeptens självständighet och integritet tack vare

-dess frihet från anknytning till arbetsgivaren eller chefen,

-att SBF:s program inte förespråkar någon speciell syn på ”hur man ska -   vara på jobbet”,

-att programmet är personligt, vilket gör att adepten upplever det som en ”fristad”, ett andningshåll, med chans för hälsosam reflexion.

-att programmet är ömsesidigt

-att adepten får ta emot uppmärksamhet från en fristående och neutral person

-att adeptens arbetsgivare är medveten om mentor/adeptrelationen

Det är alltså inte tänkt att programmet ska innehålla någon som helst värderande eller annan insiktstillåtande direkt kontakt mellan mentor och adeptens arbetsgivare – därmed är förhållandet befriat från prestation och restriktioner som annars kan hämma kommunikation och öppenhet. Detta utesluter inte att arbetsgivarens återkoppling om resultat och intresse för mentorsprogrammet är förbjuden. Tvärtom, kommer sådan respons snarare att uppskattas!

5. Effekter

Alla parter har nytta av denna verksamhet. Mentorn vinner en insikt i hur en yngre kollega tänker och resonerar. Kanske är den senare en god representant för den yngre generationens värderingar. Sådan kunskap har våra mentorer kunnat använda i sina egna chefsroller

Adepten vinner en fristående person som kan fungera som bollplank och samtalspartner på lång sikt. Stöd från en utomstående person med insikt i de professionella situationer som adepten upplever, kombinerat med livserfarenhet.

Många påpekar särskilt nödvändigheten av en känsla av ömsesidighet i mentor/adept -förhållandet. Detta ger stöd i adeptens personliga utveckling.

Samtidigt skapas värde hos företagen, vilket inte är det minst viktiga, genom att deras medarbetare utvecklas positivt. Den benchmarking-effekt-eller åtminstone ny kunskap- som kommer att kunna påräknas genom att mentor och adept inte arbetar i samma företag, förtjänar åter att framhållas.

Medlemskapet i SBF och därmed ett frivilligt accepterande av dess syfte och mål förutsätter en livssyn och en inställning till arbetet som återspeglas i mentorsprogrammet. Vi tror att människor kommer att fortsätta att vilja tillfredställa sitt naturliga behov av att tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang. Tidigare har arbetsgivaren och arbetsplatsen kunnat utgöra en fast punkt i tillvaron, men denna har i ökande grad kommit att förändras, inte minst genom att kollegorna kommit att växla. I detta sammanhang tror vi att SBF och liknande sammanslutningar kommer att växa i betydelse. SBF´s mentorsprogram har dessutom fördelen att vara generationsöverskridande och sammanlänkande.

Men hänsyn till det stora antalet 40-talistavgångar som kommer att prägla arbetsplatsen under de kommande åren, torde SBF´s mentorsprogram betraktas som en ovärderlig styrka också av arbetsgivarsidan.

Du som önskar medverka, antingen som mentor eller adept, är välkommen anmäla detta till SBFs kansli så snart som möjligt (kansli@bergsmannaforeningen.se). Följande uppgifter vill vi ha:

Namn, e-postadress, födelseår, examensår, yrkesinriktning, adept/mentor, eventuella övriga relevanta upplysningar, exempelvis vad du som adept ser fram emot att få i detta program, respektive vad du som mentor anser att din största talang är och/eller vad ditt största bidrag skulle kunna vara.

 För mentorsverksamheten vid SBF/Lars Bentell