Bergsmansaftnar

Våra kretsombud anordnar löpande Bergsmansaftnar. Många av dessa finns inspelade och våra medlemmar kan se dessa under Filmer i Arkivet.

Nedan finns artiklar som beskriver vissa av dessa Bergmansaftnar.

Rapport från studiebesök till Aitik

Den 4 juni besökte Svenska Bergsmannaföreningen (SBF) Bolidens verksamhet i Aitik. Besöket var ett samarrangemang med finska bergsmannaföreningen (VMY). Vi var 8 deltagare från SBF och 4 från VMY. Vi anlände kl 10 till Besökscentrum och togs emot av våra värdar Joakim Bengtsson och Peter Karlsson.

Peter Karlsson inledde besöket med att ge en översiktlig presentation av Aitik och dess historia från upptäckt 1930 till bygget av det nya anrikningsverket 2010.

Den senaste utvidgningen av Aitik innebär att börja bryta Liikavaara-fyndigheten, som ligger alldeles intill E10. Så nära att den vägen måste stängas för trafik nära man skall spränga i gruvan. Dagbrottet i Liikavaara planerades från början utan att ta särskild hänsyn till ett eventuellt införande av autonoma truckar. Dessa ställer i sig inga speciella krav på dagbrottets design eftersom de är standardtruckar som försetts med automationsutrustning.

Magnus Fjellström berättade att Boliden gjorde en omfattande förstudie innan man beslutade sig för att införa ett AHS-system från japanska Komatsu. (AHS = Automatic Haulage System). Detta har fungerat mycket bra. Enda begränsningen är systemet är gjort för Komatsus truckar och kan åtminstone än så länge inte användas till truckar av andra fabrikat. Nu var detta ingen stor begränsning eftersom det behövdes nya truckar till Liikavaara-expansionen. Truckarna har system för autonom styrning, där positionen fås från GPS och de är utrustade med både radar och lidar för att undvika att köra på andra fordon eller stora stenar.

 Införande av det autonoma systemet har skett i nära dialog med fackföreningen. De truckförare som blivit friställda har fått andra jobb i gruvan. Trucksystemet kräver nämligen en helt annan övervakning av brytningsområde och transportvägar av så kallade pit controllers. Dessa skall bland annat eskortera in mekaniker och geologer till arbetsplatser i det avlysta området och de skall övervaka så inte stora stenar, renar, älgar eller för den delen människor kommer i vägen för truckarna.

 Hela systemet övervakas från ett dedicerat kontrollrum, varifrån truckarna kan startas-stoppas och ges körinstruktioner, t ex om de skall köra till krosstationen eller till gråbergstippen.

Införandet har blivit mycket lyckat. Man har idag 12 truckar i autonom drift och räkna med att det skulle ha behövts ca 14 om man haft kvar truckförare. Ytterligare fördelar är att truckarna körs mjukare, vilket innebär lägre däckslitage och mindre mekaniska påfrestningar. Dessutom positioner truckarna sig mycket exaktare i relation till lastmaskinerna och det underlättar för lastarna. 

I framtiden är de möjligt att Boliden kan komma att bryta den nya Nautanen-fyndigheten, som ligger norr om E10:an och öster om Koskullskulle. Den nya fyndigheten kallas Nautanen, men är ingen direkt fortsättning av den gamla Nautanen-malmen som bröts av och till under 1900-talet. Nya Nautanen ligger någon kilometer ifrån den gamla och är en blindfyndighet som börjar på ca 200 m djup. Den är öppen mot djupet och uppskattas i dagsläget hålla ca 25 Mton med ca 1,5 % Cu och 0,8 g/t Au. Eftersom malmen har mycket högre halt än den som bryts i nuvarande Aitik är det inte helt klart om Nautanen skall smygas in i nuvarande malmflöde eller om det är bättre med en ny separat malningssektion i anrikningsverket. Nya Nautanen planeras för underjordsbrytning och kommer att få en snedbana ner till fyndigheten, som planeras för storrumsbrytning med återfyllnad. Samma tillvägagångssätt som nya Garpenberg.

Till sist besökte vi anrikningsverket. Det togs i drift 2010 som en del i expansionen som kallades Aitik 36 (Mton/år). Verket har två linjer, vardera med en av världens största autogenkvarnar, diameter11,6 m längd 13,1 m, på 22 MW. Drivningen är via ringmotor och frekvensomformare. På utloppsöppningen från den primära autogenkvarnen sitter en stor trommelsikt, som skiljer ut malsten från pulpen. Malstenen (eller pebbles) används i den sekundära stenkvarnen. Överbliven malsten brukade returneras till ingående autogenkvarn. Om malmen är hård kan det bli för mycket malsten som går i retur. Det har lett till att man installerat krossar som tar ner storleken på den malsten som returneras till atutogenkvarnen. Därmed, och en del andra åtgärder, har kapaciteten i anrikningsverket höjts till ca 45 Mton/år. Efter malningen skickas pulpen till rå- och scavengerflotation med totalt 13 st Outotec tankceller på 160 m³. Råkoncentratet går sedan till ommalning och repeteringskretsen som producerar ett slutligt koncentrat på 25 %Cu. Returprodukten från repeteringen har hög svavelhalt (mest svavelkis) och leds ut till ett separat deponeringsområde på avfallsdammen. Kopparsligen avvattnas på pressluftfilter och skeppas sedan iväg med lastbil för omlastning till järnväg i Gällivare.

Bertil Pålsson

SAMARBETE  MELLAN  BERGSMANNAFÖRENINGARNA I SVERIGE OCH FINLAND !

Sedan en tid pågår ett samarbete mellan Svenska Bergsmannaföreningen (SBF) och den finska BergsmannaFöreningen - Vuorimiesyhdistys (VMY).

VMY grundades 1943 som ett initiativ av några finska ingenjörer vi Outokumpu. Sedan dess har föreningen vuxit och har idag drygt två tusen medlemmar hemmahörande över hela Finland. Till skillnad mot SBF har våra finska kollegor delat in föreningen utifrån fyra olika verksamhets-sektioner; Geologi, Gruvdrift, Anrikning & Processer och Metallurgi. VMY har liknande verksamhetssyfte och aktiviteter som SBF. Det kan dock nämnas att VMY arrangerar en årlig konferens under tidig vår som pågår i två dagar, liknande Hindersmässan i Sverige.

I september 2024 inleddes samarbetet mellan föreningarna med att SBF bjöd in VMY till att delta vid ett webinarie om Blaster Green Steel. Det var Mikael Lindvall, Tekniska chef vid Blastr, som berätta om det nordiska stålprojektet med planerad verksamhet i Ingå i södra Finland. Det var ett stort intresse för detta digitala föredraget med drygt 100 deltagare.

Därefter har samarbetet följts av ett antal webinarier arrangerade av SBF med deltagere från VMY. Vidare har även SBF bjudit in medlemmar från VMY att delta vid fysiska besök. I februari 2025 ordnades ett besök till Viscariagruvan och som följdes av ett besök tidigt juni till Aitikgruvan. Vidare har även SBF kunnat delta i VMY arrangerade evenmenang som till exemple Metallurgi sektions vår konferens i Helsingfors i mitten på maj.

Inom SBF ser vi detta samarbete med VMY som en bra möjlighet till att bredda utbudet på intressanta evenemang. SBFs medlemmar kan även ges möjlighet till att ta del av ny kunskap och nya kontakter i Finland. VMY har också en positiv syn på samarbtet med SBF, vilket skapar en god grund för att fortsätta och utveckla samarbetet mellan våra föreningarna.

Christer Nordström

Feature 3

Aliquam bibendum, turpis eu mattis iaculis, ex lorem mollis sem, ut sollicitudin risus orci quis tellus. Aliquam bibendum, turpis eu mattis iaculis, ex lorem mollis sem, ut sollicitudin risus orci quis tellus.